Att bo i Spanien och arbeta för ett svenskt företag.

I en allt mer digital vardag ökar antalet personer som väljer att distansarbeta från Spanien. Många arbetar via hemmakontor för svenska företag medan de vistas i Spanien under längre perioder.

Frågan är när verksamheten som bedrivs i Spanien övergår till att bli ett ”fast driftställe” och får en beskattningsbar närvaro i Spanien.

“When a non-resident has available in Spain, in any capacity, facilities or places of work of any type in which they usually perform all or some of their business or when they act in Spain through an agent authorized to contract on behalf of and for the account of the non-resident person or organization, provided they habitually exercise these powers, they are considered to be non-residents acting through permanent establishment (IRNR 13.1)”

När Spanien definierar verksamhet som ett svenskt bolag bedriver i Spanien som ett fast driftställe tillämpas skatteavtalets definition (artikel 5). Båda Sverige och Spanien tillämpar kommentarerna i modellavtalet som vägledande i bedömning av fast driftställe. Modellavtalets definition har genom åren ändrats ett flertal gånger, och senaste förändringen tillkom 2017. Definitionen av fast driftställe har gradvis liberaliserats vilket resulterat i en smalare definition av en beskattningsbar närvaro. Jämför man svensk och spansk bedömning framstår den svenska tolkningen som något mer liberal än den spanska.

Det finns flera omständigheter som beaktas innan verksamheten bedöms utgöra ett fast driftställe. Några centrala omständigheter är tidsfaktor, fast ställe, och att arbete som utförs är en del av affärsverksamheten.

När det svenska bolaget har etablerat ett ”fast driftställe” i Spanien, omfattas verksamheten av spansk lagstiftning. Samtidigt har bolaget en beskattningsbar närvaro i Sverige och omfattas av svensk lagstiftning.

Ur ett spanskt skatteperspektiv betraktas det fasta driftstället som ett självständigt  skattesubjekt som är skyldigt att följa spansk skattelagstiftning för verksamheten. Detta innebär att det svenska bolaget bland annat måste ha egen bokföring, löpande redovisning och rapportering i Spanien, detta som om verksamheten bedrivs på armlängds avstånd från Sverige genom ett fristående spanskt bolag.

För att harmonisera definitioner och lösa utmaningar med dubbla skatteanspråk har Sverige och Spanien reglerat ovan beskrivet fenomen i skatteavtalet.

5.1 “Fast driftställe” en stadigvarande affärsanordning, där företagets verksamhet helt eller delvis utövas.

Vidare avser uttrycket “fast driftställe” bland annat och särskilt, en plats för företagsledning, filial, kontor, och/eller person som är verksam i värdlandet och har rätt att sluta avtal.

Hemmakontor definieras ofta som ett fast driftställe, särskilt om företaget man arbetar för inte tillhandahåller annan plats. Även om det inte finns ett uttalat krav att den anställda ska arbeta hemifrån blir det ett underförstått krav när det inte finns andra alternativ.

Baserat på definitionen av fast driftställe i artikel 5, allokeras beskattningsrätten mellan Sverige och Spanien för de olika inkomsttyperna verksamheten genererar. Vidare tillämpas relevant metodartikel på de olika inkomsterna för att undvika dubbel skatt för samma inkomsttyp.

Att räkna ut verksamhetens skattepliktiga vinst i det fasta driftsstället i Spanien kan vara en utmaning.

Om arbetet som utförs i Spanien endast utgör en del av slutprodukten, blir det en utmaning att fastställa inkomsten som genereras genom verksamheten i Spanien.

Kostnader som rör det spanska driftstället får avräknas innan vinsten fastställs, men även dessa kan vara svåra att definiera. Detta gäller särskilt när verksamheten i Spanien endast utgör en del av produktionen.

Förutom att det svenska bolaget har etablerat en beskattningsbar närvaro, har ofta den fysiska personen som utför arbetet etablerat en obegränsad beskattningsbar närvaro i Spanien. Det är vanligt förekommande att både den juridiska och den fysiska personen är (o)lyckligt omedveten om detta.

När det för den fysiska personen föreligger väsentlig anknytning till Sverige efter flytt till Spanien, saknar skatteavtalet en regelstyrd regim för fastställelse av hemvist de första tre åren. Utan fastställd hemvist kan inte skatteavtalet fördela beskattningsrätten, skatteavtalets metod för att undgå dubbel skatt kan därför inte tillämpas. Detta då beskattningsrätten fördelas mellan källstat och hemviststat, utan fastställd hemvist finns det således två hemviststater i ovan beskrivet fall.

Det som skulle bli en skön tid i sol och värme, kan sluta i en mycket obehaglig mardröm.

Spanska skattemyndighetens fokus på fenomenet har ökat markant de senaste åren, och betydande resurser har allokerats till detta då utebliven skatt i Spanien uppgår till stora belopp.

Ofta upptäcks detta genom det automatiska informationsutbytet mellan länderna. I tillägg till obetald skatt och straffräntor är böterna mycket höga. För den fysiska personen blir det dubbel skatt tills hemvisten är fastställd, vilket kan ta flera år.

Det finns emellertid ljus i tunneln.

Med noggrann planering som baseras på en uttömmande analys av individuella omständigheter, kan man undvika samtliga av ovan beskrivna problem. Det finns ett flertal upplägg som fullt ut följer gällande lagstiftning och som gör att skatteavtalet kan tillämpas.

Min rekommendation är därför att etablera en solid överblick över vad som gäller, samt att göra en uttömmande analys innan verksamheten påbörjas. Om du redan har etablerat en beskattningsbar närvaro i Spanien, eller är osäker på detta bör du omedelbart reda ut vad som gäller i ditt fall.

Det som skulle bli underbar tid i solen, kan genom god planering bli just det.