Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital etterstreber å ha en oppdatert hjemmeside med korrekt og relevant informasjon. Lover og regler forandres ofte, så deler av materialet kan være ufullstendig og/eller inneholde feil.

Informasjonen på denne nettsiden utgjør ikke individuelle råd eller anbefalinger i spesifikke saker. Tekster og beskrivelser er tenkt som allmenn informasjon. Haga Kapital Financial Services påtar seg ikke ansvar for bruk av informasjonen i spesifikke saker. Lenker til andre nettsider er bare for informasjon, og Haga Kapital tar ikke ansvar for innhold på andre nettsider.

Artikler og tekster som produseres av Haga Kapital, og som publiseres på hjemmesiden, er Haga Kapitals eiendom. Foruten bruk som er tillatt i henhold til tvingende lov, kreves Haga Kapitals skriftlige samtykke for kopiering, spredning og annen bruk av publisert materiale.

Mandag-Fredag : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com

Spanien 2020.

This is a single blog caption

Spanien 2020.

Spanien 2020.

BNP minskade som förväntat med ca 11 procent under 2020. Trots den dramatiska förändringen är rapporteringen avseende läget i spansk realekonomi mycket onyanserad.

Även om beskrivningar som ”största fallet” är korrekta, kan en onyanserad rapportering utgöra ett onödigt bränsle i en självuppfyllande profetia. Pandemin har onekligen slagit hårt mot den spanska befolkningen, och det kommer ta några år innan volymen är tillbaka på förpandeminivå.

Trots detta är det mycket osannolikt att Sydeuropa kommer uppleva en kollektiv depression liknande den som paralyserade regionen i åren efter finanskrisen. Skälen till detta är flera.

Innan finanskrisen fanns det ett utsträckt ekonomiskt övermod, kreditexpansionen hos hushåll, företag och offentlig sektor var absurd. Man tog för givet att trädet skulle växa upp till himlen. När verkligheten hann ikapp blev besvikelsen stor och ekonomin blev paralyserad. Det skulle ta drygt fem år innan det vände. Ekonomins aktörer identifierade problemet fort och nästan omedelbart gick alla resurser åt till att betala av skulder, detta i en omfattning utan historiskt motstycke. Men ändå tog det alltså drygt fem år innan vi såg en försiktig ökning i hushållens konsumtion.

Det finns flera motorer i en ekonomi. Några ekonomier drivs av export, andra genom investeringar medan de flesta i huvudsak drivs av hushållens konsumtion. Produktionskapaciteten av varor och tjänster i en ekonomi kan därför ses som en konsekvens av efterfrågan.

För Spaniens del är huvudmotorn hushållens konsumtion. Även om hushållen har tillgängliga resurser har de senaste åren visat att detta inte nödvändigtvis leder till ökad konsumtion.

Efter finanskrisen frigjordes enorma resurser genom räntesänkningar till hushåll, företag och offentlig sektor. Enligt teorin skulle detta omedelbart ge ökad konsumtion.

Det skulle visa sig att så inte blev fallet, istället för ökad konsumtion betalade man av på skulder.

De senaste tio åren har spanska hushåll amorterat bort en betydande del av skulderna, medan svenska och norska hushåll har ökat skulderna till rekordnivåer. Norska hushåll har i dagsläget världens högsta skulder med en skuldsättningsgrad mot disponibel inkomst på över 240 %, medan Spanien ligger kring 90 % och Sverige ligger kring 190 %