Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Inflationsspöket.

This is a single blog caption

Inflationsspöket.

Efter manga år med låg inflation är prisökningar en verklighet.

För att belysa sambandet mellan inflation, penningpolitik och räntor måste vi reflektera över prisbildningsmekanismen.

I en ”fri” marknadsekonomi är pris en funktion av utbud och efterfrågan. När utbudet är lägre än efterfrågan, ökar priset och motsatt.

Centralbankernas huvudmål är att etablera prisstabilitet, detta sker i huvudsak genom att manipulera efterfrågan ”i den fria marknaden” genom räntenivån. Men även utbudssidan manipuleras genom att tillföra likviditet till ekonomin.

Vad innebär 7,4 % inflation för ett spanskt hushåll?

Den som arbetade 220 dagar förra året måste för samma lön arbeta hela 236 dagar i år för att behålla köpkraften. Detta betyder drygt tre veckor mer arbete för att bibehålla förra årets köpkraft.

Under samma period krävs en ränta på 7,4 % för att bibehålla köpkraften på sparat kapital. Med noll i ränta på banken har en miljon förvandlats till 931 000 senaste tolv månaderna.

Ökningen i efterfrågan ledde i början till högre energipriser och leveransproblem. Detta har spridit sig rejält och rensar vi konsumentprisindexet för mat och energi är den underliggande inflationen i Spanien hela 3 %. Anställda kräver kompensation för detta och pressar lönerna, som i sin tur ökar företagens kostnader, som igen ger prispress på varor och tjänster och mer inflation.

I tillägg till detta har världens länder beslutat om historien största ofinansierade stimulansprogram som ytterligare eldar på ekonomin. På toppen av detta har vi krig i Europa.

Den endaste medicinen mot inflationen är att öka räntorna för att bromsa efterfrågan. Vad är en rimlig räntenivå?  Vi antar att en långivare kräver kompensation för inflation. Vidare är det rimligt att långivaren kompenseras för risk. Om man lånar ut till den som äger sedelpressen (staten) tar man lägst risk. Denna kompensation kallas för riskfri ränta och borde över tid ligga kring 2 % per år. Lånar man ut till en privatperson med säkerhet i fastighet blir risken högre, vilket betyder en ytterligare kompensation på mellan 1 till 2 %. Slår vi ihop detta blir en boränta enligt följande (inflation + riskfri ränta + riskpremie) = Boränta

(7,4 % + 2 % + 1,5 %) = 10,9 %

Skulle centralbankerna lyckas med penningpolitiken och inflationen blir 2 % blir boräntan enligt följande

(2 % + 2 % + 1,5 %) = 5,5 %

Högre räntor slår olikt.

År 2008 var den amerikanska statsskulden 8 000 miljarder dollar, nu är den drygt 30 000 miljarder dollar. Norska hushållsskulder var i underkant av 1 700 miljarder kronor, och nu är den 4 000 miljarder kronor.

Högre räntor kommer att rita om den ekonomiska världskartan. Vi kommer helt enkelt se nya ”PIGS” länder växa fram.

Högra kostnader för företagens lånade kapital slår hårt mot lönsamhet och ger en fallande aktiemarknad. Tungt belånade hushåll får det tufft och resulterar sannolikt i fallande fastighetspriser i några länder. Obligationspriser vill sjunka i takt med att räntan på nya räntepapper stiger.

Övergripande är den globala realekonomiska bilden dyster i ett kortsiktigt perspektiv, men några länder vill klara sig bättre än andra. Skulderna hos spanska hushåll, företag och lokala myndigheter är betydligt lägre jämfört med förra krisen. I tillägg till detta har spanska hushåll en betydande buffert i banksparande jämfört med förra kris. Fastighetspriser har ökat i Spanien, men inte alls i samma grad som i norra Europa, och skillnaden i kostnader mellan att hyra och äga är liten i Spanien.

När bubblan spricker vill sydeuropeiska länder klara sig bättre jämfört med norra Europa.

ruben@hagakapital.com