Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Kina seglar som bäst när det blåser från väst.

This is a single blog caption

Kina seglar som bäst när det blåser från väst.

Har Kinas myndigheter en övergripande plan för kapitalmarknaden, eller styrs den av ad hoc regleringar för att säkerställa kinesiska kommunistpartiets (CCP) kontroll över kinesiska företag?

Svaret på denna fråga beror i huvudsak på vilket narrativ betraktaren tror på. Det västliga narrativet är i huvudsak en produkt av ett långt ideologiskt krig, där CCP är den onda kraften och västvärldens politiska och ekonomiska system representerar den goda kraften.

Med den västliga marknadsekonomin som norr på kompasskivan, mäter vi kvaliteten i kinesiska regleringar. Om det uppstår en avvikelse konkluderar Väst med att Kina seglar åt fel håll, och att avvikelsen är ett bevis på CCP:s kontroll över företagen.

Då Kina med sin enorma befolkning kommer att vara västvärldens största marknad, är behovet för en balanserad förståelse av landet stort. Tyvärr har det långa ideologiska kriget genererat ett informations vacuum i Väst. Vacuumet leder i sin tur till ett betydande handikapp som hindrar oss att rationellt förstå Kinas agerande. Okritiskt tillskriver vi kinesiska myndigheter avsikter och ambitioner som står i stark kontrast till det som kommuniceras, och hur myndigheterna faktisk agerar.

I oöverskådlig framtid kommer Kina vara centrum för västvärldens ekonomiska intressen, behovet för en balanserad förståelse blir avgörande för att optimera västliga strategier.

De flesta bedömare är överens om att Kina i stor utsträckning gör vad de säger. Långsiktiga mål är styrande, och strategier som läggs är oftast en produkt av långa pragmatiska processer.

Då Kina i stor utsträckning gör vad de säger, kan vi genom att lyssna på vad de faktisk säger, enkelt lista ut vad de kommer göra.

Det övergripande målet som kommuniceras handlar om att lyfta levnadstandaren hos befolkningen. Detta görs genom att ge befolkningen egna förutsättningar för att skapa sig ett gott liv. Kinas ekonomiska utveckling tog fart med Deng Xiaopings omfattande reformarbete. Ett av Dengs mantran var ”om katten är svart eller vit spelar ingen roll, bara den fångar möss”. Incitament för individen och ansvaret för kollektivet var grundstenen för experimentet med ekonomiska zoner. Gradvis infördes marknadsekonomiska incitament som tillsammans med regleringar skapat den framgångssaga som ägt rum.

Synen på företagens roll i samhället är styrande för idéerna om kapitalmarknadens roll i samhället. Dessa idéer är i liten utsträckning ideologiskt motiverade, men ett resultat av att myndigheterna studerat erfarenheter från västliga länder, för att sen pragmatiskt konstruera ett system som bäst möjligt möter det övergripande målet för det kinesiska samhället.

Kinesiska företag har historiskt finansierat sig genom banksystemet. Först 1990 blev börserna i Shanghai och Shenzhen etablerade. Börserna drivs av China Securities Regulatory Commission (CSRC). På relativt kort tid har Kinas två fastlansbörser blivit världens näst största aktiemarknad efter USA. Detta trots att börsintroduktioner omges av högt ställda krav, tre års lönsamhet över en viss nivå, storlek på balansräkningen, och tuffa krav på ledning och redovisningskvalitet är några exempel.

Till skillnad mot västliga registreringsbaserade system har CSRC tillämpat ett godkännandesystem för börsintroduktioner. Ledtiderna för godkännande har de senaste 30 åren varit drygt tre gånger länger än i USA.

CSRC har flera motstridande intressen att ta hänsyn till i rollen som tillsynsmyndighet. Drygt 80 % av börsen ägs av privatpersoner. Detta har tvingat CSRC att garantera investerarskyddet för oerfarna investerare, och samtidigt lägga till rätta för en effektiv allokering av kapital. CSRC har endast tillåtit notering av lönsamma bolag för att minska risken för förluster hos investerarna. Förluster hos investerare leder till missnöje med myndigheten och social oro.

I västvärlden har man i huvudsak tillämpat ett registreringsbaserat system för börsintroduktioner. Investerarnas intresse säkerställs genom att bolaget redovisar räkenskaper, har stränga krav på ledning och rapportering, och tydliga påföljder vid bedrägligt beteende.

Det kinesiska systemet har enligt en studie från mars 2021 ”Initial Public Offerings Chinese Style” lett till betydligt högre kostnader för kapital jämfört med väst. För att ge incitament till investerarna har man genomfört börsintroduktioner till ett P/E tal på 23. Priset på börsnoteringen har i genomsnitt legat 170 % under eftermarknadspriset jämfört med 16,8 % i USA. Förenklat kan man säga att en kinesisk börsintroduktion som reste 1 miljard i kapital skulle resa nästan 2,5 miljarder i USA. Alt annat lika skulle en västlig prismekanism ge en betydligt lägre belåningsgrad, och kostnaden för lånat kapital skulle också krympa betydligt.

Höga kostnader för kapital och vinstkrav har lett till att företagsledningar fokuserar på kortsiktiga vinster. Detta har gett kinesiska bolag tuffa förutsättningar för att konkurrera globalt. Trots detta har kinesiska bolag genom hög produktivitet klarat sig bra på den globala arenan. Kinas två fastlandsbörser, Shanghai och Shenzhen har på kort tid blivit näst största kapitalmarknaden i världen.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har priset varit högt. Man önskar sig stabila företag som har bästa möjliga förutsättningar att bidra till den reala ekonomin, detta genom aktivt entreprenörskap och skapande av arbetsplatser. Den höga kostnaden för kapital och det kortsiktiga fokuset på hög lönsamhet har varit en destruktiv kraft som motverkat det övergripande målet.

En avreglering kräver att myndigheten säkerställer investerarnas intressen genom tillgång till förståeliga räkenskaper, krav på ledning och rapportering, och tuffa påföljder för bedrägligt beteende.

I känd kinesisk tradition provar man sig försiktigt framåt. Efter flera perioder med experimenterande införde CSRC förra året ett registreringsbaserat system för börsintroduktioner. Systemet begränsar sig i huvudsak till vissa typer bolag inom teknologi-sektorn (Star market i Shanghai och Growth Enterprise market i Shenzhen). Systemet liknar mycket på det vi är vana vid i västvärlden. Samtidigt infördes det konsumentskyddsregler för finansiella företag som är snarlika dem vi har i Europa, och tuffare påföljder för bedrägligt beteende.

Den viktigaste konsekvensen är fungerande och trovärdiga prisbildnings-mekanismer. Med ett registreringsbaserat system blir emissionspriset en funktion av utbud och efterfrågan. Företagens kostnad för eget kapital kommer högst sannolikt bli betydligt lägre, resultera i ett mer aktivt ägande, och företagsledningar flyttar fokuset från kortsiktiga vinster till långsiktigt värdeskapande. Konkurrenskraften blir högre och sannolikt kommer vi se många fler kinesiska enhörningar i kommande år.

Debatten om monopolistiskt beteende hos stora företag har länge varit ett tema i Kina. När företag blir dominerande på marknaden tenderar de att bedriva monopolistisk aktivitet. Fenomenet har länge observerats av kinesiska myndigheter, och under en längre tid har myndigheten fokuserat på denna samhällsekonomiskt destruktiva kraft. När dominerande företag kanaliserar betydande resurser till att förhindra konkurrens för att behålla dominansen, är detta en destruktiv kraft som motverkar entreprenörskap i samhället.

Egentligen borde myndighetens intervention i börsnoteringen av fintech-bolaget ”Ant Group” inte komma som en överraskning.

Tuffare åtgärder mot regelarbitrage och monopolistiskt beteende kommer sannolikt öka i framtiden. Syftet är att styra konkurrensen mot produktutveckling istället för att resurser läggs på regelarbitrage, och att hindra konkurrenter från att lyckas. Det övergripande målet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för bolag att konkurrera på lika villkor, samt att tvinga dominerande aktörer att fokusera på kärnverksamheten. Resultatet blir förmodligen en ännu högre produktivitet där den bästa premieras högt.

I ett västligt perspektiv har detta uppfattats som en åtgärd från CCP för att kontrollera dominerande företag. Dominerande bolag har även kritiserats i västliga ekonomier, och många menar att dessa har blivit en destruktiv kraft i samhället. På denna punkt är den kinesiska bilden mycket lik den västliga, skillnaden är att regulatoriska myndigheter agerar i Kina.

Även om västlig media porträtterar utvecklingen i Kina som ett hinder för marknadsekonomiska krafter, är det förmodligen det motsatta som händer. Samspelet mellan marknadens osynliga hand och myndighetens synliga hand är överraskande gott genomtänkt, på sikt kommer detta ge kinesiska bolag stora konkurrensfördelar.

I den stora bilden är detta ett paradigmskifte av betydande mått, denna utveckling kommer att fortsätta och i framtiden kommer vi att få se mer avreglering. Investerarnas incitament kommer gradvis att flyttas från kortsiktiga vinster till långsiktigt värdeskapande.  Förmodligen bör man ta tillfället i akt och köpa medan det fortfarande är billigt.

Kina seglar som bäst när det blåser från väst.