Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Spansk ekonomi efter Covid

This is a single blog caption

Spansk ekonomi efter Covid

För att säga något om aktiviteten i spansk ekonomi efter Covid kan det vara nyttigt att först definiera begreppet ”en ekonomi”. Enligt nationella räkenskaper definieras konsumtionssidan av BNP enligt följande:

(hushållskonsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + lagerförändringar + (export – import))

I västliga ekonomier utgör hushållens konsumtion mellan 60 och 70 procent av den totala ekonomin. Köp av varor och tjänster är i förlängningen beskattningsbara transaktioner mellan hushåll och företag, beskattningen av dessa är i sin tur den huvudsakliga inkomstkällan för offentlig sektor. Företagens investeringar styrs i stor grad av den förväntade orderingången, och gränsöverskridande handel drivs av liknande fenomen hos externa handelspartner.

För att säga något om den förväntade volymen avseende hushållens köp av varor och tjänster är det relevant att titta på tillgängliga resurser, och hur känsliga hushållen är för högre inflation, högre räntor och ökade kreditkostnader.

 

Likviditet hos hushåll och företag.

Volymen i banksparande har sedan utgången av 2018 ökat hela 29,36 % hos hushållen, och 27,92 % hos företagen. Summerat är skillnaden nästan 269 miljarder euro och 24 % av förra årets BNP.

 

Fondförmögenhet.

Även fondförmögenheten har ökat betydligt sen utgången av 2018. Sammantaget har den ökat med drygt 93 miljarder euro vilket motsvarar 8,31 % av förra årets BNP.

Slår vi ihop förändringen i likvida medel och fonder har sparandet ökat med 32,28 % sedan utgången av 2018.

Förändringen av tillgängliga resurser är dramatisk och siffrorna är mycket unika i ett historiskt perspektiv.

 

Skulder med kort löptid.

Korta skulder hos hushåll har sedan utgången av 2018 minskat med 36,84 %, och hos företagen är minskningen på 17,54 %. Korta skulder hos hushåll och företag utgör samlat 14,61% av förra årets BNP.

Bolån

 

Innevarande år 2021 är det första året efter finanskrisen vi observerar en ökning i volymen utestående bolån. Jämför vi bolånen med BNP för 2020 utgör detta 45,65 %. Detta är en ökning från 40,96 % sen året innan Covid, och som i huvudsak är ett resultat av ett temporärt lägre BNP.

 

BNP

Trots flera omgångar med nedstängning, hade senaste kvartals volymen ökat med 51 ,88 miljarder euro från bottenkvartalet (Q2 2020). Toppnoteringen i spansk BNP var fjärde kvartalet 2019, och senaste kvartalsvolymen var endast 18,11 miljarder från förra ALL TIME HIGH.

 

Inflation.

Beståndsdelarna i ECB:s harmoniserade KPI-index varierar starkt. Enligt junisiffran var inflationen lägst i Portugal med -0,6 % och högst i Estland med hela 3,7 %. Det viktade europeiska genomsnittet landade på 1,9 % i juni. Siffror för juli har inte publicerats av alla medlemsstater än, men för de som har publicerad siffror ser vi en markant ökning. Tolv månaders rullande genomsnitt var på hela 2,9% i Spanien under juli månad.

Om vi tänker oss att pris är en funktion av utbud och efterfrågan, bör vi tolka prisökningen som att efterfrågan är större än produktionskapaciteten. Centralbankerna hoppas självklart på att detta är ett övergående fenomen och avvaktar därför med räntehöjningar. Den amerikanska centralbanken “FED” har i sammanhanget ändrat inflationsmålet till ett genomsnitt över en viss tidsperiod. Dock är det mycket som pekar på att överkapaciteten i produktionen som blev etablerad under åren med stark kreditkonsumtion (2003 – 2008), nu är permanent utraderad av Covid.

Spanien är förmodligen det landet inom eurozonen som har bäst förutsättning för realekonomisk återhämtning post Covid.

Låga skulder hos hushåll och företag, tillsammans med att inflationen bekämpas kollektivt från Frankfurt ger en begränsad räntekänslighet. Historiskt stor likviditet hos hushåll och företag gör att betydande resurser är tillgängliga för konsumtion och investeringar. Ökningen i beskattningsbara transaktioner minskar budgetunderskottet inom offentlig sektor. När man lägger till det finanspolitiska stödpaketet från Bryssel är den sammantagna bilden för Spanien ljus.

Denna bild står således i stark kontrast till Sverige och Norge.