Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

När dammet lägger sig?

This is a single blog caption

När dammet lägger sig?

Vartefter krisen utvecklar sig och i princip alla ekonomier gått i ”lock down” är det många som undrar vad som väntar när dammet lägger sig. En V format rekyl? en U format återhämtning? eller en djup depression.
Normalt får händelser som påverkar realekonomisk utveckling stor uppmärksamhet av institutioner som bedriver ekonomisk forskning. Internationella aktörer som IMF, Världsbanken, OECD, ECB, EU kommissionen och Bank of international settlements, samt alla nationella centralbanker ägnar mycket tid åt att försöka kvantifiera realekonomiska effekter. De flesta institutioner publicerar fortlöpande rapporter där man redovisar antaganden och sannolika utfall. Denna gång är det helt tyst. Med undantag av några få privata aktörers initiativ är frånvaron av kvalificerade analyser total.

Frågan är varför?
Till en början hade västvärlden en marginaliserad attityd till händelsen, alvaret överraskade de flesta och få var förberett på det som kom. Detta kan förklara en del, men numera handlar nog tystnaden om att upprätthålla allmänhetens förtroende för det finansiella systemet. Att kvantifiera den realekonomiska effekten är i princip omöjligt, dock kan det vara nyttigt att göra ett försök.

Spanien.
Den spanska befolkningen har en stor fördel jämförd med nordeuropeiska ekonomier, Spanien är van vid krishantering.
Hushåll, företag och offentlig sektor har en gedigen erfarenhet när det kommer till framgångsrik krishantering. Sen förra krisen finns en djup förståelse om hur det spanska samhället fungerar i kristider, samt vilka åtgärder som tidigt måste initieras för att ta hand om dom svagaste. Solidariteten i den spanska befolkningen har igen sätts på prov, och det är imponerande å se folkets stöd till de obekväma åtgärder som införts.
Hur ekonomiens olika aktörer kommer att agera i framtiden avseende konsumtions och investerings vilja är svårt att säga, dock kommer nog framtidstron snabbare tillbaks denna gången.
En förklaring till detta är att det spanska samhället är mycket bättre rustat att hantera en kris denna gången. Hushåll och företag har senaste åren amorterat kraftigt på skulder och samtidigt har det likvida banksparandet ökat till historiskt höga nivåer. Offentlig sektor har senaste åren haft ett starkt fokus på ekonomiskt tillväxt, hos lokala myndigheter har detta varit mycket påtagligt och redan nu har flera publicerat olika åtgärdsprogram som omedelbart ska sjösättas för att stödja den lokala ekonomin.
En finansiell bankkris i Spanien är osannolik då belåningsgraderna på fastigheter är mycket låga och det bokförda värdet av säkerheten i snitt ligger ca 15 % under det reella marknadsvärdet.