Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Spanien 2020.

This is a single blog caption

Spanien 2020.

Spanien 2020.

BNP minskade som förväntat med ca 11 procent under 2020. Trots den dramatiska förändringen är rapporteringen avseende läget i spansk realekonomi mycket onyanserad.

Även om beskrivningar som ”största fallet” är korrekta, kan en onyanserad rapportering utgöra ett onödigt bränsle i en självuppfyllande profetia. Pandemin har onekligen slagit hårt mot den spanska befolkningen, och det kommer ta några år innan volymen är tillbaka på förpandeminivå.

Trots detta är det mycket osannolikt att Sydeuropa kommer uppleva en kollektiv depression liknande den som paralyserade regionen i åren efter finanskrisen. Skälen till detta är flera.

Innan finanskrisen fanns det ett utsträckt ekonomiskt övermod, kreditexpansionen hos hushåll, företag och offentlig sektor var absurd. Man tog för givet att trädet skulle växa upp till himlen. När verkligheten hann ikapp blev besvikelsen stor och ekonomin blev paralyserad. Det skulle ta drygt fem år innan det vände. Ekonomins aktörer identifierade problemet fort och nästan omedelbart gick alla resurser åt till att betala av skulder, detta i en omfattning utan historiskt motstycke. Men ändå tog det alltså drygt fem år innan vi såg en försiktig ökning i hushållens konsumtion.

Det finns flera motorer i en ekonomi. Några ekonomier drivs av export, andra genom investeringar medan de flesta i huvudsak drivs av hushållens konsumtion. Produktionskapaciteten av varor och tjänster i en ekonomi kan därför ses som en konsekvens av efterfrågan.

För Spaniens del är huvudmotorn hushållens konsumtion. Även om hushållen har tillgängliga resurser har de senaste åren visat att detta inte nödvändigtvis leder till ökad konsumtion.

Efter finanskrisen frigjordes enorma resurser genom räntesänkningar till hushåll, företag och offentlig sektor. Enligt teorin skulle detta omedelbart ge ökad konsumtion.

Det skulle visa sig att så inte blev fallet, istället för ökad konsumtion betalade man av på skulder.

 

De senaste tio åren har spanska hushåll amorterat bort en betydande del av skulderna, medan svenska och norska hushåll har ökat skulderna till rekordnivåer. Norska hushåll har i dagsläget världens högsta skulder med en skuldsättningsgrad mot disponibel inkomst på över 240 %, medan Spanien ligger kring 90 % och Sverige ligger kring 190 %

Hög skuldsättning utgör den största risken för störningar i konsumtionsförmågan. För Spaniens del har denna risk minskat betydligt de senaste åren.

Banksparandet hos spanska hushåll har ökat med 162 miljarder euro senaste fem åren och uppgår idag till hela 82 % av BNP. Bilden är likartad hos företag och i kommunsektorn.

Kort sagt är ekonomins aktörer betydligt mer solida nu jämfört med 2013.

Som ett resultat av det förra stålbadet har Spanien utvecklat en unik krismedvetenhet, responsen hos lokala myndigheter har i många avseenden varit mycket imponerande. Planerade investeringar blev i stor omfattning tidigarelagda. Vidare har båda hushåll och företag trots en mycket svår situation klarat sig bra.

Jämfört med andra europeiska länder har spansk ekonomi en betydande förmåga att producera arbetstillfällen. Under de första åren efter att ekonomin bottnade 2013, hade Spanien en tillväxt av nya arbetstillfällen som låg betydligt högre än i andra västliga länder. Detta kommer högst sannolikt att vara fallet även denna gång.

På ytan kan det verka som att pandemin drabbade Sydeuropa hårdare än norra Europa. Å andra sidan har norra Europa i mycket högre utsträckning lånat sig genom pandemin. Dessa lån skall återbetalas och kommer därför lägga beslag på betydande resurser under kommande år.

Modigt politiskt ledarskap saknas tyvärr. I Spaniens fall har ekonomins aktörer i stor utsträckning sanerat sig på eget initiativ. Det är först de senaste åren den spanska kommunsektorn har återhämtat sig.

We will do whatever it takes.

Ett kompetent politiskt ledarskap kan skapa en kollektiv framåtanda som gör stor skillnad i svåra tider.  I Spanien observeras detta på kommunnivå, med tyvärr saknas det på regional och nationell nivå. I Italien har Mario Draghi föreslagits som ny premiärminister. Kanske får vi återigen höra hans kända uttalande.