Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

När dammet lägger sig?

This is a single blog caption

När dammet lägger sig?

Vartefter krisen utvecklar sig och i princip alla ekonomier gått i ”lock down” är det många som undrar vad som väntar när dammet lägger sig. En V format rekyl? en U format återhämtning? eller en djup depression.
Normalt får händelser som påverkar realekonomisk utveckling stor uppmärksamhet av institutioner som bedriver ekonomisk forskning. Internationella aktörer som IMF, Världsbanken, OECD, ECB, EU kommissionen och Bank of international settlements, samt alla nationella centralbanker ägnar mycket tid åt att försöka kvantifiera realekonomiska effekter. De flesta institutioner publicerar fortlöpande rapporter där man redovisar antaganden och sannolika utfall. Denna gång är det helt tyst. Med undantag av några få privata aktörers initiativ är frånvaron av kvalificerade analyser total.

Frågan är varför?
Till en början hade västvärlden en marginaliserad attityd till händelsen, alvaret överraskade de flesta och få var förberett på det som kom. Detta kan förklara en del, men numera handlar nog tystnaden om att upprätthålla allmänhetens förtroende för det finansiella systemet. Att kvantifiera den realekonomiska effekten är i princip omöjligt, dock kan det vara nyttigt att göra ett försök.

Spanien.
Den spanska befolkningen har en stor fördel jämförd med nordeuropeiska ekonomier, Spanien är van vid krishantering.
Hushåll, företag och offentlig sektor har en gedigen erfarenhet när det kommer till framgångsrik krishantering. Sen förra krisen finns en djup förståelse om hur det spanska samhället fungerar i kristider, samt vilka åtgärder som tidigt måste initieras för att ta hand om dom svagaste. Solidariteten i den spanska befolkningen har igen sätts på prov, och det är imponerande å se folkets stöd till de obekväma åtgärder som införts.
Hur ekonomiens olika aktörer kommer att agera i framtiden avseende konsumtions och investerings vilja är svårt att säga, dock kommer nog framtidstron snabbare tillbaks denna gången.
En förklaring till detta är att det spanska samhället är mycket bättre rustat att hantera en kris denna gången. Hushåll och företag har senaste åren amorterat kraftigt på skulder och samtidigt har det likvida banksparandet ökat till historiskt höga nivåer. Offentlig sektor har senaste åren haft ett starkt fokus på ekonomiskt tillväxt, hos lokala myndigheter har detta varit mycket påtagligt och redan nu har flera publicerat olika åtgärdsprogram som omedelbart ska sjösättas för att stödja den lokala ekonomin.
En finansiell bankkris i Spanien är osannolik då belåningsgraderna på fastigheter är mycket låga och det bokförda värdet av säkerheten i snitt ligger ca 15 % under det reella marknadsvärdet.

Spansk BNP 2020
Om ekonomisk aktivitet har krympt till 60 % i mars och, och gradvis kommer tillbaka med 5 % procentenheter för varje månad kan det bli enligt nedan estimat.

BNP för 2020 blir då 1 052,85 miljarder euro, detta är 15,42 % mindre jämfört med 2019. Scenariot förutsätter en relativt stark återhämtning, och i sammanhanget är nog detta ett positivt utfall.

Kommande kvartalssiffror.
• Q1: Första kvartal 2020 kommer visa en minskning på -13 % jämförd med sista kvartal 2019.

• Q2: Andra kvartalet har en nedgång på – 21 % jämförd med första kvartalet, och – 31 % jämförd med samma kvartal 2019.

• Q3: Kvartal 3 blir lite roligare, då har vi en ökning på 24 % jämförd men förra kvartalet men – 15 % jämförd med samma kvartal förra året.

• Q4: Sista kvartalet kommer ha en ökning med 15 % jämförd med tredje kvartalet, och en nedgång på minus 1,67 % jämförd med samma kvartal förra året.

I samband med publiceringen av kvartalsdata kommer sannolikt de finansiella marknaderna i västvärlden röra på sig. Kina och Asien kommer nog påverkas mindre under förutsättning av att viruset är under kontroll.
Det stora frågetecknet är utvecklingen i USA, många experter på smittskyddshantering menar att administrationen har gått från ”förnekelse” till ”för litet för sent”. Förutom det enorma mänskliga lidandet är den amerikanska ekonomin i dåligt skick.
Senaste årens budgetunderskott har gett en skenande offentlig skuldsättning, i tillägg till detta är företag och hushåll tungt belånade. Det är nog naivt å förvänta att amerikansk ekonomi återhämtar sig i närtid.

Spansk arbetsmarknad
Innan krisen hade 19 966 900 personer i arbete i Spanien. Delar vi förra årets BNP på antalet arbetstillfällen och minskar dessa med bortfallet i ekonomin, utgör detta 3 078 230 arbetstillfällen.
Delar vi förra årets BNP (1 244 miljarder euro) på antalet personer i arbete blir produktionen per person drygt 62 000 euro. Det sannolika är att produktionen per person krymper och därför ökar inte arbetslösheten lika mycket som volymen i ekonomin krymper.

Skuldsättning.
Då ekonomiens volym krymper med drygt 15 % påverkar detta skuldsättningsgraden hos samtliga aktörer.
Hushåll och företag i Spanien har i europeisk jämförelse en låg skuldsättning, men staten hade vid utgången av 2019 en belåningsgrad på ca 95 %.
Spanska staten har utlovat ca 200 miljarder euro för att parera negativa effekter, största delen av detta är olika former av lånegarantier som i verkligheten aldrig kommer nå den reala ekonomin. Om vi förutsätter att 25 % i verkligheten når ut till hushåll och företag plus ett summerat budgetunderskott på 100 miljarder ökar statens skuldsättning till 125 % av BNP vid utgången av 2020.