Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Portugal flyger under radarn.

This is a single blog caption

Portugal flyger under radarn.

Portugal flyger under radarn.

Ekonomin.

Portugal reser sig efter år med stålbad, sen 2010 har volymen i ekonomien ökat med 12 %. Från konsumtions-sidan av ekonomin ser vi mycket solida och sunda förändringar. I likhet med resten av Europa har hushållen på eget bevåg sanerad sig själv och är huvudmotorn i ekonomin. Det som skiljer Portugal från nordeuropeiska ekonomier är år med tuff men lyckad finanspolitik. Offentlig sektor har sen 2010 krympt med 6,4 % i volym, förra året hade Portugal et budget-underskott på 0,5 % (3 % år 2017).

Investeringar är ned jämförd men 2010 men ökade med hela 7,2 % förra året. Sen 2010 har Exporten ökat med imponerande 63,5% och landet har numera ett litet handelsöverskott mot ett underskott på drygt 20 % år 2010.

BNP från konsumtionssidan.

År Hushåll Offentlig Investeringar Export Import BNP
2010 118,3 37,2 37,9 53,7 67,2 179,9
2018 130,9 34,8 35,4 87,8 87,4 201,5

(MRD Euro)

Studerar vi produktionssidan av värdeskapandet och tittar på förändring i distributionen ser vi att industriproduktion (för export) samt servicesektorn växer starkast. Även byggsektorn har högre aktivitet och under förra året ökade volymen med drygt 6 %.

BNP från produktionssidan.

År Jordbruk Industri Konstruktion Service Skatt minus Subsidier Gross Value Added
2010 3,4 26,5 9,2 119 21,6 179,9
2018 3,9 32,1 7,2 131,1 26,9 201,4

(MRD Euro)

Offentlig sektor.

Då mängden beskattningsbara transaktioner ökar växer offentliga inkomster. Från 2017 till 2018 ökade inkomsterna med 5,5 %. Skatt på produktion och import ökade med 6,3 % arbetsgivaravgifter var upp 4,9 % och volymen av inkomstskatt ökade med 6,45 %. Skattevolymen på kapitalvinster ökade med 7,7 %.

Statliga kapitalinkomster från omhändertagandet av insolventa bankar ökar och volymen överraskar på uppsidan, det blev inte så illa som först antaget.

Offentliga utgifter minskade med 249 miljoner jämförd med förra året. Och statens räntekostnader minskade med 6,46 %.

Offentliga skulder minskar i raskt takt med påföljande lägre skuldsättningsgrad mot BNP. Lokala myndigheter följer trenden i Sydeuropa, dessa utför stordåd avseende sanering av finanser. Konceptet är tufft men mycket effektivt.

Statsskuld.

År 2016 2017 2018
Offentliga skulder % av BNP 129,9% 124,8% 121,5%

 

Arbetsmarknaden.

Antalet personer i arbete nådde förra året en ny ALL TIME HIGH med en volymväxt på 2,33 %. Öppen arbetslöshet börjar närma sig 6 %. Om trenden fortsätter kommer vil vi passera 5 % strecket vid årets utgång.

ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Employment 4,87 4,77 4,58 4,45 4,51 4,57 4,64 4,80 4,91

(Miljoner)

Hushållen.

Från 2014 har portugisiska löner ökat. Hög sysselsättningsgrad har i några sektorer skapat brist på arbetskraft och lyft lönenivån. Fenomenen är sällsynt och i Europeiskt sammanhang är Portugal en ensamseglare.

Hushållens skulder har minskat dramatiskt, ned från 93 till 67 % av BNP sen 2009. Hushållens kreditkostnader minskar och överskottet har i första hand gått till extraamorteringar och banksparande, sen har man försiktigt börjat spendera en mindre del av de frigjorda resurserna på konsumtion, dessa frigjorda resurser blir samlat det som driver hushållens nya köpkraft. Trenden är i princip en blåkopia av Spanien, dock har Portugal lyckats med finanspolitiken. Kanske man bör skicka Spanska politiker västerut på studieresa under parollen ”copy & paste”.

Trots en kylig start på året ligger hushållens framtidstro över förkrisnivån året 2008. Samma gäller för Portugisiska företag som har genomgått samma stålbad som resten av ekonomi.

PSI 20.

Portugisiska börsen är i dagsläget värderad till ca 38 % av toppnoteringen i 2008. En mycket stark realekonomisk trend kommer med hög sannolikhet att synas i företagens resultaträkningar när gamla förluster är tagna. Läggar man till en växande orderingång som drivs av båda intern och extern efterfrågan, samt producenter som har kapat kostnader till det absurda, bäddar det gott för framtidiga vinster och börslyft.

Framtiden.

Institutionernas korta tillväxtprognoser har sen vändningen mitten av 2013 skjutit under värkligt utfall. Huvudskälet är att modellen som används (short-term indicator of growth) delvis bygger på antaganden och samband som akademin har huggit i sten.

Hushållens konsumtion av nyproducerade varor och tjänster utgör alltid största delen av en ekonomi. När man försöker göra en modell i syftet at spå om framtida konsumtionsvolym görs vissa antaganden, dessa är baserad på studier av mänskligt beteende. Baserad på samband som tidigare har observerats görs antaganden som modellerna bygger på.

När man gör antaganden om hushållens framtida konsumtionsvolym försöker man identifiera vart resurserna som utgör köpkraften kommer från. Om dessa ökar görs antagandet att konsumtionen kommer öka.

Exempel.

  • Om reallönerna ökar förväntas konsumtionen öka (och motsatt)
  • Om hushållen lånar förväntas konsumtionen öka (och motsatt)
  • Om befolkningen ökar förväntas konsumtionen öka (och motsatt)
  • Om sysselsättningen ökar förväntas konsumtionen öka (och motsatt)
  • Om extern efterfrågan (export) ökar förväntas aktiviteten öka (och motsatt)
  • Om hushållen har stora volym i likvid sparande förväntas konsumtionen öka (och motsatt)
  • Om hushållens framtidstro ökar förväntas konsumtionen öka (och motsatt)

Enligt ovan antaganden och samband skulle senaste årens förväntade aktivitet bli lägre och inte högre.

Faktiskt utfall har visat sig avvika från modellens utfall och det är dags att fråga varför. Några institutioner har börjat titta på varför det finns deviation i modeller som tidigare varit hyfsat träffsäker.

Tidigare har man fokuserad på förändringar på inkomstsidan och antalet löntagare. Förändringar på kostnadssidan har fått mindre uppmärksamhet.

Kreditkostnader.

År Kreditkostnader Räntor Amortering
2009 361 258 103
2018 240 44 196

 

Sen 2009 har man frigjord 121 euro per månad per hushåll. Skillnaden utgör 6,85 miljarder euro i frigjorda resurser, samtidigt har lönerna och antalet personer med inkomster ökat. Slår man ihop ökningen i frigjorda resurser får vi en volym på över 11 miljarder euro. Hushållens ökade konsumtion förra året var i underkant av 3,5 miljarder euro. Således har ca 35 % av frigjorda resurser nått realekonomin. Resten av överskottet går till banksparande och extraamorteringar.

Konjunktur.

Var befinner vi oss i konjunkturtrenden? Är vi i slutet av en högkonjunktur eller är vi i slutet av en lågkonjunktur?

Frågan besvaras oftast med att börsen har gått upp i 10 år så nu är vi nära slutet. Påståendet är fel och bygger på alternativ fakta. För nordamerikanska (och svenska & norska) börser stämmer påståendet delvis men för resten av världen inte.

Om vi tänker oss framtida ekonomisk aktivitet utifrån förmågan att i morgon upprepa dagens transaktioner avseende nyproducerade varor och tjänster, förbättras förutsättningarna för varje dag som går.

Sannolikt kommer framtida utveckling i olika faser.

Fas 1.

Hushållen kommer försiktigt att konsumera överskottet från amorteringar vartefter krismedvetandet släpper.

Fas 2.

Efter år med eftersatt underhåll och kapitalförslitningar är investeringsbehovet gigantisk. När krismedvetandet och volymen av politiskt stök minskar kommer man sannolikt börja förbruka delar av sparkapitalet. Påföljande orderingång växer och aktiviteten ökar.

Fas 3.

Nu har man blivit varm i tröjan och försiktigt börjar man låna. Lånad kapital kastas in i ekonomin och lyfter volymen av BNP drivande transaktioner. Vad som händer sen har vi mycket god data på.

Jag tror vi befinner oss i mitten av fas 1, skräcken börjar sakta släppa taget hos konsumenten. Tar vi hänsyn till den miljö av politiskt cirkus detta äger rum blir fenomenen än mer imponerande.

Hatten av för Portugal.

ruben@hagakapital.com