Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital eftersträvar att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar och regler förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och/ eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedda som allmän information. Haga Kapital Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och som publiceras på hemsidan är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Kina sätter spår i Spanien

This is a single blog caption

Kina sätter spår i Spanien

Relationen mellan Kina och Spanien har senaste åren fördjupats på ett flertal områden.

Hösten 2013 annonserade Xi Jinping historiens mest ambitiösa infrastrukturprojekt ”The Belt & Road Initiative”(BRI). BRI är en del av den kinesiska drömmen (Made in China 2025) och kan ses som den kinesiskamotsvarigheten till Trumps ”Make America Great Again”. Den stora skillnaden är att Kina faktisk har en plan på riktigt. Kina är förmodligen det enda landet i världen som har en tydlig definierad politisk målsättning och en detaljerad färdplan för att nå målet.

1980 öppnade Deng Xiaoping upp Kina för marknadskrafterna och introducerade konceptet ”Ett land, två ekonomiska system”. Sen dess har Kina haft en ekonomisk utveckling som saknar historiskt motstycke. Målet var att förbättra levnadsstandarden för den kinesiska befolkningen och sen dess har Kina lyft 850 miljoner människor ut ur fattigdom. Världsbanken uppskattar att det finns ca 25 miljoner människor kvar under FNs fattigdomsgräns i Kina och år 2025 förväntas fattigdom vara utrotad i Kina.

Kina har tveklöst klarat av den omöjliga balansen mellan marknadens osynliga hand och statens synliga regulatoriska hand. Framgångsrika reformer har dock ofta genomförts på bekostnad av individens frihet.

Från år 2000 till 2018 har volymen i Kinas ekonomi ökat med över 1000 %. Om Kinas BNP var 100 kronor år 2000, hade den ökat till drygt 1 000 kronor vid utgången av 2018. Mäter man från kulmen av finanskrisen, har Kinas BNP mer än fördubblats i volym. Många kritiker pekar dock på en lägre procentuell tillväxttakt. Om Kina hade en tillväxt på 11 % år 2000 och en tillväxt på 6,7 % år 2018, är volymen 500 % högre nu på grund av ekonomins storlek. Förra årets volymökning var således större än hela det schweiziska BNP för samma år (ca 700 miljarder Euro).

Fram till år 2014 fokuserade Kina på nationella utmaningar. I spåren av västvärldens ekonomiska kollaps blev det uppenbart att landet inte kunde förlita sig på amerikanska konsumenter. Kina påbörjade ett omfattande projekt i samarbete med IMF, OECD och Världsbanken. Syftet var att kartlägga och identifiera utmaningar för en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. Med bakgrund av detta arbete blev det uppenbart att Kina var tvungen att engagera sig utöver egna landsgränser.

Relationen mellan Kina och Spanien har senaste åren fördjupats på ett flertal områden.

Hösten 2013 annonserade Xi Jinping historiens mest ambitiösa infrastrukturprojekt ”The Belt & Road Initiative”(BRI). BRI är en del av den kinesiska drömmen (Made in China 2025) och kan ses som den kinesiskamotsvarigheten till Trumps ”Make America Great Again”. Den stora skillnaden är att Kina faktisk har en plan på riktigt. Kina är förmodligen det enda landet i världen som har en tydlig definierad politisk målsättning och en detaljerad färdplan för att nå målet.

1980 öppnade Deng Xiaoping upp Kina för marknadskrafterna och introducerade konceptet ”Ett land, två ekonomiska system”. Sen dess har Kina haft en ekonomisk utveckling som saknar historiskt motstycke. Målet var att förbättra levnadsstandarden för den kinesiska befolkningen och sen dess har Kina lyft 850 miljoner människor ut ur fattigdom. Världsbanken uppskattar att det finns ca 25 miljoner människor kvar under FNs fattigdomsgräns i Kina och år 2025 förväntas fattigdom vara utrotad i Kina.

Kina har tveklöst klarat av den omöjliga balansen mellan marknadens osynliga hand och statens synliga regulatoriska hand. Framgångsrika reformer har dock ofta genomförts på bekostnad av individens frihet.

Från år 2000 till 2018 har volymen i Kinas ekonomi ökat med över 1000 %. Om Kinas BNP var 100 kronor år 2000, hade den ökat till drygt 1 000 kronor vid utgången av 2018. Mäter man från kulmen av finanskrisen, har Kinas BNP mer än fördubblats i volym. Många kritiker pekar dock på en lägre procentuell tillväxttakt. Om Kina hade en tillväxt på 11 % år 2000 och en tillväxt på 6,7 % år 2018, är volymen 500 % högre nu på grund av ekonomins storlek. Förra årets volymökning var således större än hela det schweiziska BNP för samma år (ca 700 miljarder Euro).

Fram till år 2014 fokuserade Kina på nationella utmaningar. I spåren av västvärldens ekonomiska kollaps blev det uppenbart att landet inte kunde förlita sig på amerikanska konsumenter. Kina påbörjade ett omfattande projekt i samarbete med IMF, OECD och Världsbanken. Syftet var att kartlägga och identifiera utmaningar för en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. Med bakgrund av detta arbete blev det uppenbart att Kina var tvungen att engagera sig utöver egna landsgränser.

Sen 1980 hade man utvecklat en stark industriell bas som gjorde Kina till världens största exportnation 2014. För att flytta tyngdpunkten från export relaterad industriproduktion till inhemsk konsumtion, var man tvungen att etablera och bygga ut nya handelsvägar till den europeiska marknaden. I samband med detta blev “The Belt & Road Initiative” introducerat. Projektet bygger på den gamla sidenvägen som gick från Kina genom Centralasien och till Europa. Förutom landbaserade handels rutter bygger man även ut sjövägen från Kina till Europa.

BRI projektet begränsar sig inte till att vara historiens största infrastruktursatsning utan omfattar även ambitioner om folk till folk samarbete och harmonisering av handelspolitik med Kinas handelspartner. Enorma infrastrukturprojekt är initierade och Kina, som redan har byggt drygt 60 % av världens höghastighetsbanor, är som klippt och skuren för uppgiften. Förutom industriell kompetens har Kina efter år med betydliga handelsöverskott och ett starkt nationellt sparande, enorma ekonomiska resurser tillgängliga. Fattiga länder längs handelsvägen som på egen hand aldrig skulle klarat av liknande utvecklingsprojekt, får nu hjälp av Kina och institutioner som IMF, OECD och Världsbanken.

Nov 2014 öppnades världens längsta tåg rutt för container-frakt från Yiwu i Öst Kina till Madrid. Tåglinjen var ett av dom första färdiga BRI projekten. Resan går genom Kazakstan och Ryssland och tar ca 20 dygn. Yiwu är den huvudsakliga kinesiska hubben för export av konsumentprodukter till västvärlden. Med fraktbåt tar resan drygt 55 dygn. Ökningen av handel mellan Kina och Spanien går i rasande fart och tittar vi på export utvecklingen från Spanien till Kina från 2015 och framåt, har tillväxten varit drygt 150 % högre än mot andra länder.

I skrivande stund finns det drygt 11,2 miljoner användare av Ali Express i Spanien. Det tar i snitt 21 dagar från att en kines lägger en online order på en spansk låda rött vin, till hemleverans i Beijing. Eller från att en spanjor beställer julklappar som tomten levererar till dörren i Madrid. Kina är numera Spaniens största handelspartner utanför EU och Spanien är Kinas sjätte största handelspartner inom EU. Kinesiska bolag har senaste åren investerat drygt 2,3 miljarder euro i Spanien och i slutet av augusti 2018 hade spanska företag investerat i 2 461 projekt i Kina till ett samlat värde av 3,79 miljarder Euro. Vid utgången av 2017 fanns det 13 000 kinesiska universitetsstudenter i Spanien och drygt 4 000 spanska studenter i Kina.

Enligt den spanska statistiska centralbyrån besökte 646 366 kinesiska turister Spanien förra året, en ökning på drygt 72 % jämfört med 2016. Mäter vi från september i år och 4 år bakåt är ökningen hela 92 %. Kinesisk turism spenderar ca 1,1 miljarder Euro i Spanien och är Spaniens mest lönsamma räknat per turist.

Kinas handelsvänliga utrikespolitik passar mycket väl med det som saknas i Europa. Framtidens konsumenter finns i Asien och i Kina finns det drygt 1,4 miljarder av dom. Den europeiska öst orienteringen utmanar allierade relationer i väst. Isoleringspolitiken från ”Amerika First” ger ytterligare bränsle till öst orienteringen. I detta har EU har inte haft en samlad front, nordeuropeiska länder har varit något mer försiktiga medan sydeuropeiska länder har varit mer öppna.

Exemplen på en fördjupad handelsrelation mellan Europa och Kina är outtömliga. För en kort tid sen, öppnades en liknande tåg rutt för containerfrakt till Helsinki i Finland. Det kinesiska intresset för europeiska konsumentvaror och jordbruksprodukter är gigantiskt. Investeringar i infrastruktur i fattiga länder längs handelsvägen, bidrar till politisk stabilitet och fred.

För att ta del av publicerade artiklar kan ni följa oss på

https://www.facebook.com/groups/smartflytttillspanien/