Disclaimer & Varning
x

Haga Kapital efterstavar alltid att löpande uppdatera hemsidan med korrekt och relevant information. Lagar, regler och rutiner förändras ständigt, trots vår strävan kan innehållet vara ofullständigt och eller felaktigt.

Informationen på denna webbplats är inte uttömmande och utgör inte rådgivning eller rekommendationer i specifika ärenden. Texter och beskrivningar är endast avsedd som allmän information och ska inte användas som legal rådgivning eller rekommendationer i specifika ämnen.

Haga Kapital   Financial Services påtar sig inget ansvar för användning av informationen i specifika ärenden. Länkar till andra webbplatser är endast avsedda för information och Haga Kapital ansvarar inte för innehållet på andra webbplatser.

Artiklar och texter som produceras av Haga Kapital och publiceras på Haga Kapitals hemsida är Haga Kapitals egendom. Förutom vad som föreskrivs i tvingande lag krävs Haga Kapitals skriftliga samtycke för kopiering, spridning och annan användning av innehållet.

Mon - Fri : 09:00 - 17:00
info@hagakapital.com
+34 616 854 498

Kan en person flytta till Spanien och behålla sitt Svenska aktiebolag, utan att detta leder till obegränsad skattskyldighet i Sverige?

This is a single blog caption

Kan en person flytta till Spanien och behålla sitt Svenska aktiebolag, utan att detta leder till obegränsad skattskyldighet i Sverige?

//
Posted By
/
Comment0
/
Categories

Skatterättsnämnden har vid ett flertal tillfällen uttalad sig om frågan och sommaren 2012 kom ett förhandsbesked som i princip kan användas som ett skolexempel.

Det finns flera skäl till att en företagare som har för avsikt att flytta till Spanien bör titta på fallet. Många skulle kunna organisera sina omständigheter på likartat sätt och därmed åstadkomma samma resultat.

Et vanligt sätt at avveckla verksamheten på är att låta bolaget vila i fem år (5/25 bolag), och därefter lyfta ut kapitalet till 25 % i skatt.

(Enligt inkomstskattelagen 57 kap. 4 § första stycket 1 framgår att en aktie är kvalificerad om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet)

Enligt förhandsbeskedet hade personen ställd två frågor. Den första frågan var om den likartade verksamheten som bedrevs från ett annat utländskt bolag ledde till att aktierna i det vilande bolaget ansågs som kvalificerad innehav.

Här bedömde skatterättsnämnden att så var fallet, då ägaren bedrev likartad verksamhet från ett annat bolag ansåg man att aktieinnehavet var kvalificerad, resultatet var att man inte hade rätt att lyfta kapitalet till 25 % beskattning.

Andra frågan var om ägandet av det vilande bolaget var en omständighet som ledde till väsentlig anknytning, och obegränsad skattskyldighet i Sverige. Övriga anknytningsfaktorer var svenskt medborgarskap. Skatteverkets bedömning avvek från skatterättsnämnden. SKV ansåg att omständigheten ledde till väsentlig anknytning men skatterättsnämnden kom till en annan slutsats.

Skatterättsnämnden bedömde att bolagets verksamhet var begränsad till kapitalförvaltning av bolagets tillgångar via kapitalplaceringar. Därför ansåg man att andelsägaren genom andelsägandet inte hade inflytande över näringsverksamhet i Sverige. Efter en samlad bedömning av angivna omständigheter ansåg skatterättsnämnden att personen inte hade väsentlig anknytning till Sverige.

Ur ett Svenskt skatteperspektiv finns det 2 olika regimer att välja på när man flyttar till Spanien; begränsad skattskyldig i Sverige och obegränsad skattskyldighet. Man kan välja att fortsätt vara obegränsad skattskyldig i Sverige efter utflytt. Avvecklar man inte omständigheter som leder till väsentlig anknytning fortsätter personen vara obegränsad skattskyldighet i Sverige.

Oavsett om man är begränsad eller obegränsad skattskyldig i Sverige efter flytt till Spanien, kommer gränsöverskridande transaktioner regleras av skatteavtalet.

 

 

I det fall man avvecklar anknytningsfaktorer och anses vara begränsad skattskyldig i Sverige, och har hemvist Spanien finns det en regelstyrd regim för undanröjande av dubbelbeskattning. I det fall man anses vara obegränsad skattskyldig i Sverige genom väsentlig anknytning, och Spanien beskattar personen enligt hemvistprincipen, har personen dubbel hemvist.

För att tillämpa skatteavtalets metodartiklar för undanröjande av dubbelbeskattning måste hemvisten enligt villkoren i avtalet först fastställas till en stat. Detta görs enligt artikel 4 punkt 3 genom överenskommelse i varje enskild fall de tre första åren. Då det inte finns en regelstyrd regim för överenskommelsen kan inte Skatterättsnämnden ge ett förhandsbesked i frågan. Med andra ord kan man inte på förhand beräkna utfallet.

Denna regel finns endast i skatteavtalet med Spanien och är därför mycket unik. Finansdepartementet har bekräftat att det pågår förhandlingar med Spanska skattemyndigheter om en översyn av skatteavtalet, i sammanhanget nämns (treårsregeln) i artikel 4 punkt 3 som ett särskilt tema som ses över.

Vid flytt till Spanien blir den generella rekommendationen under nuvarande skatteavtal att undgå väsentlig anknytning till Sverige efter utflytt. I det fall omständigheter kan tolkas som väsentlig anknytning bör man begära ett förhandsbesked från skatterättsnämnden i ärendet.

De flesta som flyttar till Spanien har varit duktiga på att undgå dubbel hemvist och påföljande problem. Dock finns många tråkiga exempel på det motsatsen.

Väsentlig anknytning till Sverige fastställs genom en helhetsbedömning av faktiska omständigheter.

En av omständigheterna är om en person är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att äga tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:
– om han är svensk medborgare,
– hur länge han var bosatt här,
– om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
– om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
– om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
– om han har sin familj här,
– om han bedriver näringsverksamhet här,
– om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
   – om han har en fastighet här, och
– liknande förhållanden.

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

(Inkomstskattelagen kap 3 7§)

 

Att äga andelar i ett svenskt bolag som endast bedriver kapitalförvaltning och tillgångarna anses vara kapitalplaceringar leder enligt Skatterättsnämnden, inte till väsentlig anknytning. Även om aktieinnehavet bedöms vara kvalificerad och at man inte i Sverige har rätt till att lyfta kapitalet till 25 % skatt.

Enligt förhandsbeskedet kan en person bedriva likartad verksamhet från ett utländskt bolag utan att omständigheten ger väsentlig anknytning till Sverige.

Ur ett skatte perspektiv blir det lägre beskattning efter flytt till Spanien. I det fall man bodde kvar i Sverige och aktieinnehavet inte ansågs som kvalificerad hade skatten blivit 25 %.

Efter flytten till Spanien kan bolaget dela ut kapitalet till ägaren med avdrag för 15 % kupongskatt, detta utan krav till 5 års vila. Utdelningen deklareras i Spanien och skattas enlig nedan skatteskala med avräkning av svensk kupongskatt.

0 till 6 000 euro 19 %
6 000 till 50 000 21 %
50 000 plus 23 %

Förutom lägre beskattning, inget krav på 5 års vila och möjlighet till att bedriva likartad verksamhet från et bolag i Spanien finns det ytterligare fördelar med att behålla det svenska bolaget.

I Spanien finns inte motsvarigheten till investeringssparkonto eller kapitalförsäkringar. Det finns likartade lösningar som har sitt syfta att trolla bort eventuell förmögenhetsskatt, dock är nackdelarna ofta större än eventuella fördelar.

I det fall personen behåller det svenska bolaget kan man förvalta kapitalet i en företagsägd kapitalförsäkring med sedvanlig schablonbeskattning. Vidare kan man lyfta kapitalet till en lägre beskattning jämförd med om man var bosatt i Sverige.

I det fall man i begränsad omfattning önskar fortsätta med likartad verksamhet från et Spanskt företag är detta enligt skatterättsnämnden möjligt utan att påverka anknytningen.

Är det bättre att lyfta ut kapitalet, likvidera bolaget och sen beskattas under inkomst av kapital, eller bör man låta kapitalet arbeta i företaget?

Nedan exempel har inte tagit höjd för bolagets löpande administrationskostnader.

Beräkningen baseras på en årlig avkastning om 6,5 %, samt en gradvis ökning av årliga statslåneräntan.

 

Depå

Kapital Avkastning

Skatt

   

6,50 %

 

År 1

1 000 000 65 000 13 830

År 2

1 051 170 68 326

14 595

År 3

1 104 901 71 819

15 398

År 4

1 176 720 76 487

16 472

År 5

1 236 734 80 388

17 369

År 6 1 299 753 84 484

18 311

År 7

1 365 926 88 785

19 301

År 8

1 435 410 93 302

20 339

År 9

1 508 372 98 044

21 430

År 10

1 584 987 103 024

22 576

Netto

   

1 665 435

 

 

 

 

BOLAG

Kapital Avkastning Skatt Statslåneräntan

Skattesats

KF

 

6,50 %

     

År 1

1 333 333 86 667 6 040 1,51 %

30 %

År 2

1 413 960 91 907 6 405 1,51 %

30 %

År 3

1 499 462 97 465 8 997 2,00 %

30 %

År 4

1 596 927 103 800 10 061 2,10 % 30 %
År 5 1 690 666 109 893 11 158 2,20 %

30 %

År 6

1 789 401 116 311 12 347 2,30 % 30 %

År 7

1 893 366 123 069 13 632 2,40 %

30 %

År 8 2 002 802 130 182 14 420 2,40 %

30 %

År 9

2 118 564 137 707 16 525 2,60 % 30 %
År 10 2 239 746 145 583 18 142 2,70 %

30 %

Resultat

   

2 367 187

Kupongskatt

15 %   355 078
Skatt ES

532 953

Avräkning

-355 078
Slutlig skatt    

532 953

Netto

   

1 834 234

 

 

Slutsats.

Om ägaren avvecklar näringsverksamheten vid flytt till Spanien kan det finnas goda skäl till att behålla sitt svenska bolag.

Förutom lägre beskattning jämfört med Sverige kan ägaren fortsätta likartad verksamhet från ett annat bolag i Spanien utan att påverka anknytningen.

Det finns ingen femårskarens likartad det svenska upplägget med vilande bolag.

Vidare finns det möjlighet till beskattning enligt kapitalförsäkringsregimen trots att ägaren bor i Spanien.

 

 

Kvalificerade andelar, väsentlig anknytning

Aktier i kapitalförvaltande bolag har ansetts kvalificerade då delägarens verksamhet fortsatt i ett annat bolag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Aktieinnehavet har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige

Diarienummer                    108-11/D

Meddelandedatum             2012-07-06

Lagrum                               3 kap 7 § och 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Sökande                              A

Motpart                              Skatteverket

Har överklagats?                Nej

Förhandsbesked

Fråga 1

Aktierna i X AB är kvalificerade andelar.

Fråga 2

Aktieinnehavet i X AB ger inte A väsentlig anknytning till Sverige.

Motivering

Bakgrund

Omständigheterna

Under perioden [år] var A och (…) andra (…) verksamma i [ett bolag, Bolaget]. De ägde Bolaget gemensamt genom egna aktiebolag, A genom [X AB].
A:s verksamhet i Bolaget var huvudsakligen inriktad på [uppdragsverksamhet] En väsentlig del av uppdragen kom från [vissa uppdragsgivare].

Den (…) 2001 upphörde Bolaget med sin [uppdragsverksamhet] och (…) likviderades. I samband med detta inträdde A som delägare i Y, [ett utländskt företag] vars verksamhet i huvudsak är inriktad på [uppdragsverksamhet]. Han förvärvade senare även (…) procent av aktierna i fåmansföretaget Z AB. Z AB ägs av (…), och till en mindre del av Y.

De uppdrag A arbetade med hos Bolaget fördes i huvudsak över till den nya verksamheten. Dessa uppdrag avslutades före år 2007. Han har dock fortfarande kontakt med, och får i begränsad omfattning uppdrag från, två tidigare [uppdragsgivare] hos Bolaget. Hans huvudsakliga verksamhet inom Y har avsett [uppdragsverksamhet].

Sökandens delägarskap i Y upphörde vid årsskiftet 2010/2011. Han avser, (…), att utträda som delägare i Z AB vid årsskiftet (…) för att därefter flytta från Sverige och bosätta sig i [land].

Av ansökan framgår vidare att X AB sedan utgången av år 2001 inte bedrivit någon annan verksamhet än att förvalta sina tillgångar bestående av aktier, fondandelar och kontanter. Bolaget har sedan dess varje år genomfört endast enstaka transaktioner.

Frågorna och parternas inställning

A vill veta om hans aktier i X AB utgör kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret 2012 (fråga 1). Han frågar vidare om aktieinnehavet kan anses ge honom väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 7 § (fråga 2). Som förutsättning lämnas att han, efter utflyttningen till [land], inte kommer att ha någon annan anknytningsfaktor till Sverige av betydelse undantaget hans svenska medborgarskap.

Enligt hans bedömning är aktierna i X AB inte kvalificerade och kan inte heller anses ge honom en väsentlig anknytning till Sverige då innehavet avser ett kapitalförvaltande bolag.

Skatteverket anser att aktierna är kvalificerade då X AB och Z AB får anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Verket anser vidare att A är ekonomiskt engagerad genom sitt aktieinnehav som ger honom väsentligt inflytande i den näringsverksamhet som bedrivs av bolaget. Hänvisning görs till RÅ 2006 ref. 58 där, mot bakgrund av att juridiska personer bara har ett inkomstslag, ett nybildat “vilande” aktiebolag ansågs bedriva näringsverksamhet. Ett annat synsätt skulle enligt Skatteverkets mening innebära att regelverket enkelt skulle kunna kringgås genom att man först avyttrar inkråmet i sitt bolag för att därefter utflytta från Sverige.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Av 57 kap. 4 § första stycket 1 framgår — såvitt nu är ifråga – att en aktie är kvalificerad om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Enligt lämnade förutsättningar har A inte varit verksam i betydande omfattning i X AB under denna tidsperiod. Det återstår därmed att pröva om han är, eller har varit, verksam i ett annat fåmansföretag som kan anses bedriva samma eller likartad verksamhet som X AB. Av förutsättningarna framgår vidare att A varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretagen Y och Z AB.

Den [uppdragsverksamhet] som A tidigare bedrev i X AB var enligt Skatterättsnämndens mening knuten till honom personligen genom hans kunskaper och affärskontakter. Denna verksamhet får anses överförd till Z AB när han började arbeta där.

Genom att förvalta det i den tidigare bedrivna [uppdragsverksamheten] upparbetade kapitalet får X AB anses ha behållit en del av sin verksamhet. Samtidigt fortsatte verksamheten i Z AB, enligt ansökan fram till utgången av år 2011. Därmed får de båda bolagen anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 (jfr RÅ 2010 ref 11 III). Härav följer att A:s aktier i X AB utgör kvalificerade andelar.

Fråga 2

I 3 kap. 7 § första stycket anges en rad omständigheter som ska beaktas för att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit. En av dessa är om denne är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. I denna del har lagtexten, bortsett från redaktionella justeringar, samma lydelse som när den infördes år 1985.

Regeln har utformats som en presumtionsregel. Den har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. I det enskilda fallet ska göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter (prop. 1984/85:175 s. 12-14).

I praxis har anknytningsfaktorn “väsentligt inflytande i näringsverksamhet här” i enlighet med förarbetena ansetts inte föreligga i fråga om innehav av börsnoterade aktier genom eget bolag till ett avsevärt ekonomiskt värde när posterna framstått som kapitalplaceringar (jfr RÅ 1992 not. 367, RÅ 2001 not. 41 och a. prop. s. 14 och 28).

Ett annat exempel är RÅ 2002 not. 150, ett överklagat förhandsbesked. Frågan var, liksom i det nu aktuella ärendet, om sökanden efter utflyttning från Sverige skulle få väsentlig anknytning hit på grund av värdepapper till ett betydande värde som han ägde direkt och indirekt genom sitt helägda bolag. Aktierna i detta bolag var kvalificerade andelar men vid den aktuella tidpunkten bedrev bolaget endast förvaltning av värdepapper.

Innehavet ansågs inte ge sökanden ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Regeringsrätten instämde även i Skatterättsnämndens bedömning att förhandsbeskedet, som i första hand prövades mot kommunalskattelagens (1928:370) lydelse, inte ändrades av att inkomstskattelagen skulle vara tillämplig vid 2002 års taxering.

Liknande bedömningar har gjorts beträffande de närliggande anknytningsfaktorerna “bedriver näringsverksamhet här” och “har en fastighet här”. I fråga om innehav av hyresfastigheter har åtskillnad gjorts mellan innehav som utgör passiv kapitalplacering och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt även om verksamhetens omfattning i sig synes ha betydelse (jfr RÅ 1989 ref. 18, RÅ 1989 ref. 103 och SOU 1997:75 s. 58).

Det anförda talar alltså klart för att A inte ska anses ha väsentlig anknytning på grund av sitt aktieinnehav i X AB.

Skatteverket tar i sitt yttrande upp en annan aspekt. Enligt verket bör det förhållandet att det i praxis numera klarlagts att uttrycket näringsverksamhet omfattar ett aktiebolags kapitalförvaltning leda till en annan bedömning av uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet här än vad redovisad praxis ger vid handen. Utöver RÅ 2006 ref. 58, som Skatteverket åberopar, bör även RÅ 2009 ref. 91 nämnas.

Uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet här infördes alltså år 1985. Det utformades i enlighet med ett förslag från Lagrådet med den skillnaden att ordet rörelse som varande “en mer teknisk term” byttes ut mot näringsverksamhet (jfr a. prop. s. 115 och s. 122).

Efter 1990 års skattereform hänförs juridiska personers samtliga skattepliktiga intäkter till inkomst av näringsverksamhet. En definition av näringsverksamhet, motsvarande den som nu finns i 13 kap. 1 § IL infördes också. Nämnda förändringar innebar att uttrycket näringsverksamhet kom att innefatta inte bara förvärvsverksamhet som rörelse utan även bl.a. kapitalförvaltning. Det sagda talar för att avsikten med denna lagändring var att uttrycket näringsverksamhet skulle få en enhetlig innebörd i inkomstskattelagstiftningen (jfr RÅ 2009 ref. 91).

Mot det ska ställas vad som redovisats om övervägandena vid den aktuella bestämmelsens tillkomst och om dess tillämpning. Härav framgår att ordet rörelse, som Lagrådet förordade, byttes ut mot näringsverksamhet av språkliga hänsyn utan avsikt att innebörden skulle ändras samt att ordet näringsverksamhet tillagts en sådan begränsad betydelse i praxis.

Med hänsyn härtill anser Skatterättsnämnden att uttrycket väsentligt inflytande i näringsverksamhet inte omfattar sådan kapitalförvaltning som avses i det aktuella fallet.

Skatterättsnämnden finner mot den bakgrunden, och med beaktande av de förutsättningar som A lämnat beträffande sina omständigheter i övrigt av betydelse för den aktuella prövningen, att han vid en samlad bedömning inte kan anses få väsentlig anknytning till Sverige.